Kostfibrer brukar man kalla de kolhydrater från växtriket som vid matsmältningen inte bryts ner, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Merparten kommer från vegetabiliska cellväggar som till stor del består av fibertyperna cellulosa, hemicellulosa, pektin och lignin. Fullkornsmjöl, bröd bakad med mycket fullkorn, frukt, torkade ärter och bönor, linser, grönsaker och rotfrukter är exempel på livsmedel som ger kostfibrer. Pektin och guarkärnmjöl används bl.a. som förtjockningsmedel och det ska anges i ingrediensförteckningen på förpackningen.
Kostfibrer är viktiga för normal tarmfunktion. Många typer av kostfibrer binder vatten vilket gör att avföringen ökar i volym och blir mjuk. För den som har problem med förstoppning är det viktigt med en fiberrik kost. Blötlagt vetekli har visat sig vara extra effektivt.
Fiberrika livsmedel baserade på råg, vete, frukt, grönsaker, potatis och rotfrukter ger större mättnadskänsla än fiberfattiga livsmedel. Detta beror på att de fiberrika kräver mer tuggning, ger större salivavsöndring och binder vatten i magsäcken. Den större mättnadskänslan minskar risken för småätande. Den fiberrika kosten är också bra för tänderna. Grovtarmens bakterier kan i varierande utsträckning utnyttja kost-fibrerna och, efter spjälkning (sönderdelning), förjäsa deras nedbrytningsprodukter utan närvaro av syre. Det är känt sedan länge att bröd bakat på grovt mjöl påverkar tarmfunktionen positivt och motverkar förstoppning.
Fiberrik mat gör att blodsockret stiger långsamt. Vissa s.k. gelbildande kostfibertyper, t.ex. pektin i frukt och grönsaker, havrekli samt guarkärnmjöl (används som konstistensgivare i livsmedel), kan också sänka kolesterolnivån i blodet. Fiberrik mat innehåller i allmänhet också mindre fett än fiberfattig, vilket bidrar till att hålla blodfettni-våerna låga. Stora mängder fibrer kan dock leda till mag-tarmbesvär i form av gasbildning, uppkördhet i buken och diarré, särskilt hos små barn.
Kostfibrer bryts enligt definition inte ned av kroppsegna enzymer under
passage genom tunntarmen. Kostfibervärdet är bestämt enligt
Association of Official Analytical Chemists (AOAC), 14e uppl. 1985 (Suppl.
1), metod nr 43.A14-A20. Värdet för kostfibrer inkluderar också
lignin och resistent stärkelse.